Helt sjukt vad veckorna går fort!!
Jag kraschar i sängen runt midnatt, långt ifrån färdig med alla måsten, var eviga kväll..
Denna kväll verkar inte bli annorlunda förutom att jag siktar på, och hoppas... att jag inom en kvart ska har lagt huvudet på kudden.
Jag som hatar att ha nåt inplanerat i almenackan en gång i veckan, har denna vecka haft något inplanerat varje dag.
Igår, då jag hade ett inplanerat möte i Bromma vid 16 så tog jag ett varv runt ön med bussen för att hämta upp Noomi från förskolan.
Benjamin blev samtidigt som jag klev på bussen, upphämtad från skolbussen av Isac och hemvallad för kissning, dumpning av skolväska och mellisätning för att sen överlämnas till mig på "min" buss nere vid färjeläget.
På Munsösidan får vi syn på Diana & evelyne som kliver på vår buss.
Noomi blir superglad och Diana och jag börjar snacka.
Bussen lättar från hållplatsen.. och börjar svänga lite väl mycket åt vänster tycker jag, som då tittar upp och får syn på att vi är på väg att svänga tillbaka mot färjan igen!!??
Jag hojtar då på en gång till, åt chauffören att stanna bussen och släppa av mig eftersom jag tydligen skulle med en annan buss mot Brommaplan.
Chauffören saktar ner och jag ropar åt honom, att över radion, anropa den andra bussen och säga åt den att vänta på mig.
Anropet som går över radion meddelar att en kvinna (jag) ska byta buss och att bussen ska vänta på mig..
DÅ kan man kanske tycka att det är liite konstigt att bussen jag ämnar kliva av, istället för att stanna, kör ombord på färjan som i sin tur lägger ut för återfärd mot Adelsö, samtidigt som bussen som skulle tagit mig till mötet i Bromma lämnar hållplatsen och börjar åka iväg....!?
Jag som tycker att det är mer än konstigt, talar om för chauffören vad jag tycker om hans agerande och lackar till sist ur ordentligt när han varken vet vad han sysslar med eller kan förklara vad som just hände.
Ur ilska sprungen, opedagogiskt och omöjligt att svälja väller det ur mig:
-Jävla mupp!!
-Pratar du med mig (prattar-do-me-mey??) ?? Replikerar chauffören in a muckande way.
- Näää, svarar jag spydigt. Jag pratar med barnen!!
Ironi talar tydligen inte samma språk, för chauffören lät sig lugnas av det, istället för att tända till ytterligare.
Och tur var väl kanske det!
Inte riktigt min grej kanske, att starta ett slagsmål på en buss, bli avslängd och upphämtad av polisen medan barnen storögt och skamset ser på.
En kvinna på bussen försöker få mig att förstå att det är bussbyte varje gång vid färjan, och har så varit i ett år.
Hon ser lite skrajsen ut då jag vänder min svada mot henne istället, och undrar om alla ska förväntas veta det och att chaufförerna därför inte behöver upplysa sina passagerare om att ett bussbyte skall ske för dem som avser fortsätta sin färd in mot city istället för att vända tillbaka åt samma håll som man kom...??
Jo...men de skulle de så klart tyckte hon, men menade också att chaufförerna från Arriva inte har en aning om själva, åt vilket håll de ska utan att det är passagerarna som själva får ha koll...
Låter som en tjänst värd att betala för...!?
När jag sen skulle kliva av vid färjeläget på Adelsösidan så visar det sig att signalen som skall tala om för chauffören att någon avser kliva av vid nästa hållplats inte fungerar, utan man får hojta till när man vill kliva av...?
Diana som är van bussresenär sköter det världsvant åt mig.
Jag själv, tre barn och en vagn bökar oss av bussen för att återigen ta oss ombord på färjan.... och vidare in mot Bromma.
Denna gång med bil för att vara säkra på att komma fram....
Tur att Adelsö är en ö med en "ring road" som gör det, inte omöjligt (har det visat sig) men svårare iaf, att åka fel.
Kände mig lätt skadeglad när jag fick veta att bussen som tvingade mig tillbaka över Svinsundet igen, fick något dörrfel och blev ståendes en längre stund vid färjeläget efter att vi gått av.. :)
JÄVLA MUPP!!!!! (och NEJ jag pratar INTE med barnen!!!!)
