sexunderbarabarn

...var tar tiden vägen?????

En sak är säker, jag sover inte bort den iaf!

Men, att det ska vara så svårt att få tiden att räcka till!? Helt sjukt ju.

 

Att sätta in Noomi på förskolan blev som jag redan förutspått ytterligare ett stressmoment :/...

Det är ett hemskans puzzlande för att få till'et..

Imorse missade vi bussen tack vare att Noah fick lust att bajsa precis när vi skulle gå.. och att Isac ringde och ville disskutera en sak..samtidigt.

Istället satte jag Noomi på snowracern, lämnade en nybytt Noah hos Eric och begav oss ut i snöovädret.

Jag hade precis dragit henne upp för den jobbigaste backen på väg till förskolan, när snälla Lene och Fanny plockade upp oss.

Sen hade jag sån tur att Lene skulle skjutsa Felicia till färjan och lät mig få åka med tillbaka :)

När sen Noomi skulle hämtas igen, hade jag sån tur att Isac, som kommit hem, kunde tänka sig hålla ett öra på sin sovande lillebror och att Jessie, som kom med samma buss som Benjamin inte hade något emot att tillbringa lite tid med honom.

Allt detta gjorde att jag i värsta snömodden ensam kunde småjogga till förskolan, då jag som vanligt var ute i sista minuten...

Men jag hann fram i tid, 5 minuter innan bussen jag planerat att ta tillbaka hem skulle gå..

Nompan tyckte tack o lov att det var en jätteskojsig lek att stressa skiten ur sig och krypa ner i overallen, iklädd endast trosor, t-shirt och strumpor...rusa till busshållplatsen och åka ett par, tre kilometer hem.

 

Det där med bakeristoppet gick väl så där...

Igår hämtade jag upp assistenten igen.. men denna gång för att baka matbröd till middagen.. och när jag ändå var igång så blev det en amerikansk-farmor-Anka äppelpaj till efterrätt.

 

Middagen i övrigt bestod av helstekt fläskkotlett, hasselbackspotatis och mamma & mormors inlagda gurka s.k pressgurka.. Jummie!!