sexunderbarabarn

Tänk vad fantastiskt det är med oss människor!!

Hur olika vi är i sätt och i tanke.

Truly amazing, I think.

De som känner mig vet att jag är intresserad av psykologi och filosofi.

Att jag fascineras av tankar kring varför, hur och på vilket sätt..

Varför bara acceptera, när det är så mycket intressantare att förstå varför eller hur det kommer sig, egentligen..

Att våra tidigare upplevelser och erfarenheter formar våra tankar och åsikter.

Coolt jue :)

Eftersom jag är den jag är, pga min historia så har jag svårt att bara lyssna (alltså, jag älskar att lyssna, men inte bara) och tiga still.

Tycker jag annorlunda så säger jag det, och gillar när andra människor uttrycker sin åsikt.

Det kan aldrig vara fel att ha en åsikt.

Lika lite som det är fel att lyssna på andra människors åsikter, för att reflektera, lära sig något nytt och ibland tänka om.

Igår på förskolans föräldramöte fick jag tillfälle att lyssna på andra föräldrars åsikter och tankar om förskolan, dess uppdrag och syn på personalpoliktik.

 

Jag fick veta att inte alla branscher har planeringsdagar, konferenstid eller kick off's.

Jag vet att vår bransch har, barnomsorg och skola, handeln, fackliga organisationer, bilfirmor och sjukvården etc.

Mao i de branscher där jag arbetetat inom eller som vänner till mig arbetar i.

Jag förstår att jag inte vet eller kan allt, och undrar nu istället, hur de som aldrig ges tid för planering kan utvecklas och utvärdera sitt arbete?

 

Inte alla dessa företag stänger stället under de dagar/tidpunkter då planering bedrivs av förklarliga skäl. De kan hyra in personal som ersätter dem själva.

På en förskola är det lite mer komplicerat än så.

Barnen, de finaste vi har, behöver så klart tas om hand av människor de känner sig trygga med, människor som för dem är kända. Inga inhoppade proffs från Poolia duger.

Men herregud mänscha, tänker du kanske nu..?

Det är väl bara att använda sig av, de för barnen kända "timmisarna"!!

Nej, faktiskt så tycker jag inte att det är så enkelt.

"Timmisarna" som är ofta på ditt barn förskola, är en viktig del av verksamheten.

Så viktig att de behövs och TILLFÖR något på planeringstiden.

En timmis kan, precis som ordinarie personal, ha genomtänkta åsikter och idéer som kan förbättra förskolan för våra barn.

As a matter of fact, så anser jag att de chefer som insett det,  främjar detta och mao betalar lön för att en timtidare ges möjlighet att delta i planeringstiden, visar prov på ett vettigt tänk.

 

Så, min åsikt är att förskolepersonalens planeringseftermiddagar och heldagsplaneringar är befogade.

De behövs för att de ska göra ett bra jobb och kunna erbjuda våra barn en utvecklande, berikande verksamhet.

Jag ser på dessa dagar som ett extra tillfälle att pausa från mitt arbetsliv och en möjlighet att så där mitt i arbetsveckan, utanför semester och helgledighet, umgås med mitt/mina barn.

Ibland använder jag den tiden till att ta barnen på planerade läkar/tandläkarbesök o dyl, vilket man annars hade behövt ta semester för.

Nej, jag tycker inte att dessa dagar brukar ställa till något problem, men skulle de krocka med något viktigt på jobbet så kan man ju alltid hjälpas åt, grannen, kompisen och du. Ta varandras barn och turas om.

 

Sen känner jag, efter att ha levt ensam med tre barn, och idag har en syster som lever ensam, svårt, att riktigt förstå, hur det kan vara ett så stort problem för de som lever i ett parförhållande.

Då är man ju två som kan hjälpas åt...

 

Sen är det ju alltid lite bökigare när man bor så här på landet som vi gör här ute..

Att hämta på förskolan vid 16, kanske innebär att man måste gå från jobbet vid 14 för att hinna dit.

Men det å andra sidan är ett val man gjort, att bosätta sig på vischan, med förhoppningsvis genomtänkta för-och-nackdelar.

Själv omvärderar jag och funderar ett par gånger om året på, om jag tycker att det är värt att bo så här och har än så länge kommit fram till att jag tycker det. MEN, det säger jag inte att jag altid kommer att tycka.

Ibland får jag lust att packa ihop oss och flytta till lite mer bebodda trakter med bättre service och färre tidskrävande resor..

Får se hur det blir i slutänden.. :)

 

Att det sen är ett faktum att barnen våra, tar av vår arbetstid/fritid/träningstid och annan egentid, vet ju alla... och så måste det få vara.

Barnen är små under så kort tid av våra liv.

Det är lätt att glömma bort det ibland, men ta vara på den tiden, njut av att vara med ditt/dina barn och försök tänka att det kommer en annan tid, då ditt arbetsliv kommer i första rummet.

Då du inte behöver stressa för att hämta barn eller känna skuld över att behöva ta ledigt "jämt".

Ta hjälp, om du inte får ihop det. Be en vän, släkting eller granne.

 

Sen undrar jag ibland, hur många av oss som tänker på hur lyckligt lottade vi är i Sverige med en subventionerad förskola där vi ges möjlighet att lämna barnen i upp till 9 timmar per dag och där barnen får frukt, frukost, lunch och mellanmål, VARJE dag för en skitsumma!!??

Hur många skulle lämna barnen så långa dagar om de fick betala den verkliga kostnaden?

Om det tex skulle kosta som att ta hem en hantverkare, typ 450:-/timmen ..?

 

That's my point of view.. :) Och rätt "tänk" för mig!!

Har du en annan åsikt?

Dela den gärna.

Du och jag är olika helt enkelt.

Vi är olika gamla, har vuxit upp på olika platser med olika stora familjer och olika föräldrar som gett oss olika värderingar.

Vad är rätt och vad är fel..?

Inget eller allt..?