... eller inte!!
Jag hör till de människor som ogillar rutiner, måsten och tråkig vardag.
Så, en ny termin med skolstart och morgonrutiner känns väl så där att fejsa...
Men det är ju bara att bita ihop och kämpa på.
Idag var det iofs en rolig och spännande dag för Benjamin.. och för mig som fick dela den med honom.
Benjamin började nämligen i ettan idag!! :)
Nu är det slut på den fria barndomen med frivillig 6-års verksamhet.
Istället inträder han 9 år o-b-l-i-g-a-t-o-r-i-s-k skolgång.
Där lärare och rektor beviljar eller avslår sökt ledighet under skoltid... Gulp!!
Som tur är så ser han inte det på det sättet... ännu..
Nu är allt nytt och spännande!!
Nytt och spännande för mig är att han nu lagom till skolstarten knäckt läskoden!!
Det är så häftigt, tycker jag när de plötsligt kan läsa ord och hela meningar!
Min fina duktiga ettagluttare!! ♥
Melinda som blev Benjamins bänkgranne följde med honom hem efter skolan idag.
Men långt innan det, så smet jag iväg och tog 9-färjan till dagis för att låta Noomi & Noah vara med på dagisfotograferingen.
Noomi tyckte att det var var kul att träffa sina kompisar igen och Noah fann sig snabbt tillrätta.
Spända barn väntar på att placeras framför lekstugan.
Noah bekantar sig med Grim.
Lite av ett evighetsjobb det där. Att placera ut barn så att det blir ett bra foto.
Så fort man satt någon på dess plats, så reser sig en annan och knallar iväg ;)
Till sist så fick han till det, fotografen... ;)
Då var det vara det där att få alla att titta in i kameran samtidigt :)
Noah fann sig i att både sitta i frökens knä och senare att gå in tillsammans med alla barn och fröknar för att ta enskilda bilder och syskonbild. Det ska bli spännande att se hu bilderna blir.
Efter fotograferingen fick de gunga lite innan vi åkte hem via affären och kyrkogården.
Inte så kul att gunga i en sån här dubbel däckgunga när man är liten. Man ser ju knappt nånting.
På kyrkogården gjorde vi fint på mormors grav. Vi rensade ogräs och vattnade.
Det gör så ont i mig att tänka på hur mycket vi saknar henne och hur mycket hon hade velat vara med och se alla barnbarnen växa upp. Då känns livet så j-vla orättvist!!!
Tur då att man har så fullt upp att man inte hinner grubbla allt för mycket.
För väl hemma igen, var det lunchdags och vila för de små och hemkomst för Benjamin & Melinda.
De lekte till att börja med ute och gick bla till bryggan för att fiska tillsammans med Jörgen.
När de kom in efter ett par timmar satte Benjamin på Super Mario på wii.
Melinda och han spelade i ett par minuter, innan hon spände ögonen i honom och sa:
-Asså, jag eee ingen speltjej!! (och underförstått.. vill du var med mig så lägger du ner det här och erbjuder nåt roligare;))
-Jag spelar högst, EN gång i veckan!! Sa hon och la ifrån sig kontrollen.
Benjamin hmm'ade och fnittrade lite nervöst, men släppte vare sig blicken från tv'n eller kontrollen.
-Var e pysslet??
Då Benjamin inte gav nåt vettigare svar än.. -ehh, pysslet? ...så frågade hon Noomi som genast var på, och visade pussel, papper och pennor.
Hon blev mäkta stolt, över att så där helt oförhappandes, ha blivit medbjuden i leken.
-Vi e tjejer båda två, sa hon och drog sin stol över köksgolvet och satte sig tätt intill Melinda :)
Benjamin han var lika glad för det och kände sig nog lite tacksam över att han i lugn och ro kunde spela vidare ett tag till.
Sen blev det dags för utelek igen med cykling och sparkcykel-lek medan jag lagade middag.
Melinda valde att stanna inne med mig och göra pajdeg :)
Superduktig var hon och skojigt tyckte hon att det var.
Så skoj att hon försökte övertala mamma Malin att åka till Ekerö utan henne. Sötungen!
Men när vi gjort klart pajdegarna, och lagt dem i kylen för att vila, så hoppade hon i skorna och åkte med till Ekerö. Jag fortsatte då själv och gjorde klart både tacopajen och skink/ädelostpajen.
Det blev en hel del kassler, broccoli, ädelost och riven ost kvar. Av det gjorde jag en pastasås till imorrn :)
För trots en hel massa slipande av väggarna idag, så hann jag inte färdigt...
