...igenom den första tiden med rutiner, tider och kom-i-håg :)
Idag hade vi Evelyne här på besök, från strax innan halv 11.
Noomi gick sin första dag på dagis efter ett megalångt och härligt sommarlov.
Jag mötte Evelyne uppe vid bussen vid 11:20 nångång.
Vi promenerade hem till oss för att äta ris och korvstroganoff till lunch.
Noah blev lycklig över sin lilla stand-in storesyrra.
Men så fort han ätit upp så kroknade han och krävde sin lunchvila.
Jag kämpade på med mitt dagsprojekt "ordna upp i föräldrapenning-jobb-fritids-förskole-kaoset" medan Evelyne kokade mat åt Jörgen på lekspisen tills det blev dags att hämta Noomi på dagis klockan 12.
Jag hade nämligen gjort upp med en "fröken" om att hämta vid den tiden, då jag tyckte det var onödigt att hon sov första dagen på dagis och vi passade Evelyne.
Fröken talade om att 12 var en bra tid och att jag då skulle hitta Noomi utomhus sittandes på en filt lyssnandes på en saga. Filten hittade jag, barn, fröken och saga med... men ingen Noomi..?
Vart var då hon? Jo, inne sovandes i godan ro :)
Informationen hade inte gått fram och jag hade dessutom glömt att skriva på schemat, att jag skulle hämta vid 12.. Så det kan bli :D
Liten sovandes törnrosa plockades upp från sin madrass och levererades till sin mor, och placerades därefter i bilstolen bredvid en lyckligt kvittrande Evelyne.
Oj, vad lillapan var trött... log lite iaf när Evelyne klappade henne på benet.
Men var dock allt för trött för att skutta ut ur bilen som vanligt och kasta sig in i leken.
Nej, hon ville allt sova lite först. Och eftersom Noah sov inne i sovrummet, och hade gjort det ett tag, under passning av Eric så fick Noomi slussas ner till Isacs rum för en liten lunchvila.
Evelyne blev också lite sovsugen då och kröp ner i sängen hon med :)
Dock somnade ingen av dem utan fick istället en pigghetsattack och smet snart ut för att leka och busa järnet tills mamma Diana kom och hämtade Evelyne strax innan kl 16. :)
Tror detta bidrog till kvällens trötthetskoma, som infann sig här hemma runt 20:00.
zzZZZzZzzZZzZZZzZZzZzzzz
