Alla har vi våra kors att bära

2013-10-19 @ 23:30:26
Känner mig tidvis som den värsta loosern som inte riktigt tycks få till mitt liv!!
Jag hinner ingenting. Jag kan ingenting. Och egentligen inget alls, vill sig!!
Det är så sjukt frustrerande!!!
Jag känner mig ensam och övergiven så många gånger, och undrar hur kan det ens vara möjligt, i ett hus där man aldrig får vara ifred...
Jag känner mig tyngd av alla måsten och allt ansvar som vilar på mig och önskar att allt var annorlunda.
Samtidigt så önskar jag ju så klart inte, att ALLT var annorlunda..
Nej, inte alls.
Mycket är ju bra men ibland skulle det vara så skönt om någon annan fixade och donade.
Lagade och organiserade. Städade och såg till att allt som behövs fungerar och finns.
Höst och vinter på intåg, och med det mörkare & kallare tider, kanske inte hjälper upp ork och mående.
Att veta att man inte är ensam med att ha svårigheter och problem gör ingenting lättare. Nej tvärtom.
Att se och höra människor man bryr sig om, kämpa mot sina demoner och slåss mot svårigheter gör ju att man själv mår dåligt å deras vägnar.
Att vilja men inte kunna är livets gissel.
Ja, alla har vi våra kors att bära.
Och nog är det väl synd att vi inte kunde byta problem med varandra, när alla andras problem tycks mycket lättare att finna lösningar till, än ens egna ;)
Hittade lite tröst i, att tillsammans med Majki, fixa lite på kyrkogården vid mammas grav.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback