sexunderbarabarn

Ja alla mammors dag är det idag :) Jag har inte varit och uppvaktat min mamma dessvärre :( Hanns inte med idag, men jag hoppas och tror att hon vet att jag älskar henne ändå. Tror också att hon känt sig uppvaktad av andra vuxna barn idag, så praktiskt att ha fler barn en sån här dag :).
Jag ska uppvakta ♥mamma♥ en annan dag!!!
Själv har jag blivit uppvaktad av min yngste prins med ord och bild :)
Jessie har uppvaktat mig tidigare i veckan men har ställt upp och hjälpt mig med de små idag och DET är mycket värt då det är mycket att hinna med.
I morgon fyller Benjamin 5 år!!!
Jag hade beställt presenter via en internetbutik som levererats till Ica. Då vi blev sena igår så orkade vi inte hämta upp dem då..och tur var väl det skulle det visa sig...då de inte hade fått plats :)

Jag gav mig hastigt och lustigt (även om det kändes allt annat än lustfyllt..) iväg med bussen som gick vid 13:30 för att hämta upp presenterna.
Noomi fick följa med, men Benjamin hade ingen lust så han fick vara hemma med grabbarna.
Det kändes inget kul att lämna honom kvar hemma eftersom varken Isac & Eric hade lust att passa honom annat än, genom att parkera honom framför tv'n då de själva spelade dator.
Men jag hade liksom inget val.. hade inte hunnit med bussen om jag skulle ha försökt övertala Benjamin.

När jag satt där på bussen med en sovande Noomi i vagnen så kände jag mig plötsligt så j-vla misslyckad och usel som mamma att tårarna började rinna. Kände att jag inte räcker till för Benjamin, att jag sviker honom genom att inte hinna med att ge honom den uppmärksamhet han vill ha och behöver.
Att jag misslyckats med att få de stora grabbarna att känna att de kanske borde hjälpa till hemma då och då utan att jag tvingar dem.

Mitt i all denna ångest och ledsamhet ringde Jessie och sa att hon var på väg hem, att hon mött min buss och att hon skulle hem och ta hand om Benjamin och ge honom något att äta.
Jag blev så glad!!!
Men samtidigt så ledsen igen...eftersom jag känner att Jessica "tvingas" hjälpa till så mycket iom att grabbarna gärna smiter ifrån.

Hur jag än vände och vred på allt så satt jag där med en känsla av otillräcklighet och önskade att jag hann mer. Funderade på om jag kunde hitta bättre rutiner och ha mer struktur och på så sätt hinna med allt och alla...

Funderingarna avbröts då jag kom till Ekerö och Ica och jag istället tvingades fokusera på vad jag skulle handla till Benjamins födelsedag.
Köpte lite tårtgrejor, sugrör och presentpapper innan jag ställde mig i kö för att hämta ut mina två paket...
Då fick jag verkligen annat att tänka på, nämligen...
-hur sjutton tänkte jag nu!!!!???
Två stora paket varav det största var ca 90x60 cm!!
Hur skulle jag få hem dem på bussen då jag redan hade två påsar med varor från Ica?? Jo, jag bad tjejen (som då hon hämtat fram dem till mig, vänligt föreslog att hon skulle behålla det ena medan jag gick med det andra till bilen... om hon visste hur många mil den bilen stod...) bakom disken att behålla paketen ett tag till medan jag gick in på Ica igen och köpte en rulle sopsäckar.

Sen ställde jag mig bredvid paketdisken och packade upp allt ur kartongerna och packade istället ner det i 3 sopsäckar.
Kändes väl så där..kul att stå där som värsta bagladyn, men sirru, jag har på äldre dar börjat med låtsasleker i sådana situationer. Jag låtsas helt frankt att jag är någon annan än mig själv eller i riktigt jobbiga fall (som detta) att jag är osynlig.
Hoppas sen på det bästa att ingen jag känner ska få syn på mig.
Ser mig överhuvudtaget inte omkring utan tar fram tunnelseendet och kör på.
Jag tror att det dessutom skulle avskräcka de flesta att komma fram och säga hej till en bagladylodis :).
Sen rev jag isär allt emballage och stoppade i en fjärde säck och frågade tjejen var sopsorteringskärlen fanns...

Hon tyckte nog synd om mig som stod där med barnvagn, 2 plastkassar och 4 sopsäckar för hon sa att jag tar den där säcken med emballaget och slänger det åt dig. Tack!!!

Då kom jag plötsligt på att en av Benjamin presenter kräver 10 batterier och frågade tjejen om de sålde batterier, men det gjorde de inte! Då var tårarna nära igen, orkar liksom inte...
Däremot så sa tjejen att hon skulle hämta det åt mig i butiken!!??
Hon var verkligen snäll och hjälpsam!!! Eller ivrig att bli av med mig... 

Jag la en påse under vagnen, tog den andra i höger hand tillsammans med en av säckarna och greppade barnvagnshandtaget.
I vänster hand hade jag de två andra säckarna som jag slängt över axeln.
Började min vandring mot bussen.
Folk jag mötte klev åt sidan för att ge plats åt mig med alla påsar, säckar och vagn.

Utanför Ica sprang jag nästan in i Ronny Nyberg i min iver att komma bort från allt folk och söka skydd i busshållplatsen.
Ronny som är en riktig gentleman erbjöd sig att köra hem mina säckar och tog de två tyngsta ifrån mig och styrde mig mot sin bil.
Han lassade in alla tre säckarna och erbjöd sig även att ta mina två påsar med varor, men nån måtta på vänlighet fick det vara så påsarna behöll jag då jag tackade Ronny och gick vidare.

Nu hade jag en halvtimme att slå ihjäl innan bussen gick.
Då gick jag till OkQ8 och köpte en fotboll och ett vattengevär till Benjamin i present, plus ett äpple, en banan och en apelsin som han bett mig köpa.
En korv med bröd köpte jag också åt mig själv och ett bröd till Noomi. Sen gick vi till bussen och åkte hem.

Grillmat ville Jessie ha till middag, och snäll som jag är så grillade jag lite revbenspjäll, fläskfilé och halloumi till middag..