Då Jörgen jobbat natt på ambulansen och dessutom sovit kvar där ett tag, så pass att han dök upp här hemma först vid strax innan halv 11, var vi lite sena i starten på denna söndag.
Att sen byggkillen som ska riva Isacs hus dök upp för en genomgång av rivningen gjorde oss än senare och resulterade i att vi så sent som kl 14:20 kom fram till dagens mål, som var skridskobanan nere vid Hovgården.
Vi hade nämligen bestämt oss för att åka skridskor, eller niskor som Nompan säger.
Med oss till skridsobanan hade vi förutom kusin Filippa, varm choklad, frukt och nybakade hastbullar..
Hastbullar bakade mamma åt oss när vi var små, så för mig är det varma, kardemummadoftade filmjölksbulliga barndomsminnen med pärlsocker!! Kärlek & lycka i en pappersfom :)
Noomi som aldrig tidigare hade åkt niskor äger heller inga :( Hon fick åka på ett par gamla isviddor som jag haft kvar sen urminnestider..då dinosaurierna knappt lämnat jorden :)
Men det gick muffelisnuffelibra, som grisen i Ludde och orkestern skulle ha uttryckt det.
Storesyrran visar hur man åker niskor. Hon visade så bra att Noomi åkte ett par skär helt själv, då och då :)
Noomi tyckte nog att det var både kul, jobbigt och svårt.
Trött som sjutton var hon, eftersom hon i vanlig helgordning, numer, inte sovit middag.
Så när Millan dykt upp på isen och plockat upp Noah ur vagnen så fick vår lilla niskoprinsessa ta hans plats för att värma sina fötter och vila lite.
Det passade bra, för då kunde Melvin som dykt upp med mamma Mari, få åka lite Isvidda istället.
Han hade grillor, men de var för små..
..och han fick inte i fötterna ordentligt :(, Svårt att åka då jue...
Med viddorna på och kusinen tryggt bakom, visade han prov på riktiga NHL-takter.
Någon annan som har utvecklat sina skridskofärdigheter rejält var Benjamin..
...som tom mäktade med att åka grillor tillsammans med sin hemlånade förskoleklassmaskot Trulle som besöker eleverna en efter en för att få dela deras vardag och se sig om lite :)
Filippa som är en luttrad skridsko-discotjej tyckte nog att isen var lite dålig, men hade inga större svårigheter med att ta sig runt banan.
Hon lät även Noah få åka en tur :)
Jessie, Filippa och Benjamin var väl de som åkte mest, hela tiden.
Benjamin & Filippa stannade för energipåfyllning då och då..
Vad Jessie gick på.. vet jag inte ;) som orkade varv efter varv utan så mycket som en vätskepaus...
Jag däremot orkade inte varv efter varv...
...jag orkade inte ens.....i närheten av.... ett varv.. stapplande, darrande tog jag mig ca 10 meter innan jag konstaterade att, av de gamla hockeytakterna fanns 0% kvar, och gav upp.
Jag lät istället Jörgen överta mina skridskor och återgick till att agera småbarnsvakt och servicestation :)
