Ibland kan jag inte låta bli att förundras över saker som barnen gör.
Ibland känns de äldsta som om de vore yngst och tvärtom...
Att någon som är myndig inte tycks klara de enklaste saker..?
Trots att de hävdar motsatsen så verkar rätt mycket vara för svårt för dem...
Sen att någon så ung som en två-åring klarar en hel massa själv... som toalettbesökets alla delar inklusive torkning och handdtvätt.
Noomi inte bara tänker själv, hon är dessutom duktig på att förmedla sina tankar till andra också.
Igår tex när Benjamin ville ha hjälp att öppna en leksaksförpackning och jag inte kunde just då pga att jag ammade....
Benjamin suckar då högljutt och säger -ååååååhh!!!
Noomi säger: -BimBim, kan du inte fråga pappa. Han kanske kan hjälpa dig!!??
Bara så där!! Så enkel var lösningen!
Hon såg den och vidarebefodrade sina tankar. Gullungen är två år!! Kompetent som få ♥
Idag då jag smet ut för att jaga iväg Isac till arbetsförmedlingen så träffade jag på min granne vars hund nyligen dött :(.. vi kom att börja prata om det och då kanske ni själva kan tänka er resten....
För vilken människa kan snoppa av någon som berättar om hur det var och hur jobbigt det kändes att förlora en mycket kär gammal vän?
Inte jag iaf...
Därför kom det sig att jag stod där ute på tomten i säkert 6 minuter istället för de 30 sekunder jag avsett göra det.
Jag kände paniken komma smygande över att ha lämnat en hungrig ledsen bebis och en aktiv 2-åring ensamma i köket..hann föreställa mig en hel massa otäcka senarion och förbannade min dumhet!!
När ångesten i bröstet blev för stor så bad jag så hemskt mycket om ursäkt och förklarade att jag lämnat de små ensamma inne i köket och att jag var tvungen att gå.
Han förstod ju så klart och jag smet snabbt iväg.
När jag öppnade dörren var jag ordentligt nervös ... men det hade jag inte behövt vara, visade det sig eftersom min underbara 2-åring än en gång agerat som en 22-åring.
Där stod hon med en speldosa runt armen och lät den spela sin melodi för en uppmärksam och lycklig bebis..
Men nej, det får mig inte att känna att det där med att "bara" smita ut en snabbis det gör jag om!!
Nej, det var både oansvarigt och dumt! Självklart inser jag att jag hade tur...
