Full av aggressioner

2012-06-26 @ 00:31:44
Fylld av känslor tar jag mig igenom dagarna....en efter en...
Har nu hamnat i någon sorts konstigt vakum. Känner mig världsfrånvarande och avstängd.
En overklighetskänsla har tagit mig i besittning och jag har inte gråtit på två dagar...
Skönt på ett sätt. Om det inte vore för ilskan som byggs upp inom mig. Jag exploderar för ingenting.
Gapar, skäller och lever om.
Och även om jag försöker behärska mig så gott det går så rinner bägaren över då och då.
Har kommit på mig själv med att titta på framför allt tanter (äldre än mamma) och tänka att va fan dog inte du för!!??
Sjukt!!!
Men så fort jag tänkt tanken fullt ut så inser och förstår jag ju att den lilla tant jag just "önskat livet" ur betyder en hel massa och är älskad av någon annan. Och så klart så önskar jag ju inte heller livet ur någon annan.
Men visst känns det orättvist att just världens finaste mamma inte längre finns!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Idag hade vi ett möte jag, mina syskon och pappa med begravningsentreprenören vi valt och hans assistent.
Jättetrevliga och vettiga att ha att göra med.... men när de började med att undra vem mamma var och hur hon levt, vilka intressen hon haft och var hon kom ifrån så kände jag ilskan komma krypandes.... Jag kände bara att va fan bryr du dig i det, du ska ju bara hjälpa oss att begrava henne... men ju mer vi pratade om mamma och vilken underbar person hon varit så lättade ilskan och jag kunde känna lite smygande smärta i bröstet igen när jag tänkte på henne, vilket känns mer normalt och ok.
Vi delade upp uppgifter mellan oss och jag åtog mig att fixa med blommor och skriva ihop en dödsannons... dödsannons, mamma....usch det känns helt surrealistiskt att nämna de två orden i samma mening och jag kan inte ta till mig att det är MIN mamma det handlar om...
Har iaf lyckat få ihop tre annonser som jag skickat till begravningsfirman för att få kostnadsbedömda....
Här ser ni en del av en...
Vi kom överens om att vi ville ha en änglasymbol i annonsen och ingen duva, blomma eller kors som är brukligt... och då jag redan funderat på att tatuera en ängel med mammas flickansikte så tyckte jag att det kunde bli fint även i annonsen, vilket jag tycker att det blev.
Men ännu är ingenting bestämt så vi får se.....

Kommentarer
Postat av: Jennie

Åhh Anna, jag lider med dig. Fy fan vad jobbigt! Du får nog bara acceptera dina olika svängande känslor, alla är ok just nu. Sakta men säkert kommer känslorna att mattas av och du kommer känna dig mer som du. Jag tycker att ängla-mamma var jättefin! Kram Jennie

Svar: Tack, söta Jennie!!!! <3 Kram
5underbarabarn

2012-06-26 @ 07:59:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback