Har funderat på ungefär samma saker som du ett tag, och ändå bara tittat på när du pressar dig själv till bristningsgränsen. Inte bara tittat på heller utan lurat med dig på diverse aktiviteter när du egentligen bara behöver stanna upp!
Du har så extremt höga krav på dig själv. Bästa hemlagade maten, hembakta kakor och bullar till alla kalas, en otrolig sopsortering, kläder till en hel familj som inte bara tvättas, hängs och viks... Nej allt ska strykas!
Nu har du dessutom ensam ansvar för drift och underhåll av huset och allt vad det innebär med pannan, mögel mm mm.
Den service din familj (och vi andra som är i din nörhet) har är bättre än någon annan, det är jag säker på. Tyvärr inser familjen nog inte det själva eftersom de är så vana vid att du gör allt...
Vill aldrig såra dig, men vet att jag ändå lyckas med det ibland! FÖRLÅT!
Finns här för dig, hoppas att du vet det! Vet bara inte riktigt hur jag ska kunna hjälpa dig...på det sätt du behöver.
Älskar dig och uppskattar allt du gör för oss!
gråter när jag läser det här... <3 :(
Tack för alla fina ord och jag vet att du finns där Mari. ♥ Tack!
Men när allt hopar sig så här och jag sårad och ledsen drar mig undan så är jag inte mottaglig för hjälp och tröst.
Som du vet så slickar jag helst mina sår i min ensamhet.
Har som du vet svårt att visa mig sårbar. Så när rustningen spricker vill jag laga den själv innan jag är redo att möta världen.
Hoppas det jobbet är avklarat tills imorrn.
Älskar dig tbax.
Millan!! Gråt inte!! :( Jag kommer igen!! Kram,kram ♥
Gratis Blogg mallar av Blogghjälp
Design av Blackjack Guide
RSS: 